Gud i vardagen

Har just kommit hem från veckans SALT. Kvällens ämne var "Gud i vardagen" och jag har tänkt tillbaka på vilket sätt jag ser att Gud verkar i min vardag. Jag tror att det är nyttigt att påminna sig själv om de gånger som man upplever att man har fått bönesvar. Det är otroligt lätt att glömma bort det i de mindre bra stunderna. Bönesvar är ett faktum, jag har till och med hört att det var en läkare som påstod att det var vetenskapligt bevisat att bön fungerar. Jag skulle gärna läsa mer om den undersökningen. :) Vetenskap eller inte, för mig räcker det med att själv märka i mitt eget liv att bönen påverkar. Det är skillnad på de dagar som jag glömmer att be på morgonen och de dagar som jag tar en stund och pratar lite med Gud innan jag stiger upp. Nu verkar det som att jag är en schizofren människa som pratar med röster som jag hör, men det är inte så jag menar. Jag tror att det är viktigt att avdramatisera bönen, bön är att vända sig till universums skapare med sina tankar och funderingar.

"Gud i vardagen" kan också handla om hur mitt liv praktiskt påverkas i vardagen av att jag har valt att vara en kristen. Finns det tips och tricks hur man lever ett bra kristet liv? Vad säger kristendomens grundare? Han påstår att vi ska sprida kärlek, att vi ska tjäna varandra, vara ödmjuka och värdera andra högre än oss själva. Det betyder inte att vi inte ska tycka om oss själva, men verkligen bry oss om varandra och värdesätta de människor vi har runt omkring oss. När vi gör det så märker folk skillnad. Att anstränga sig lite extra för att någon annan ska få ha det bra, inte vara egocentrerade. Varför? För att Jesus sa det och för att vi bidrar till att sprida Guds kärlek till våra medmänniskor. Då gör vi skillnad!