söndag, december 21, 2008

Jesusbarnet

I många av våra svenska hushåll står nu en julkrubba, med Josef, Maria och Jesusbarnet. Jesusbarnet? Varför kallas han så? Det måste vara det enda barn i världshistorien som kallas för det! Men tänk så roligt om alla barn skulle kallas för det innan de fyllt ett år. "Imorgon åker vi och hälsar på Mia, Pär och det lilla Emilbarnet." Det låter ju inte riktigt klokt! :) Men allvarligt, är det någon som har en aning om varför man kallar Jesus i julkrubban för Jesusbarnet?

En kort julhälsning med en kort reflektion får avsluta året,
jag är tillbaka efter nyår med fler tankar och funderingar.

fredag, december 19, 2008

Dröm och verklighet

Ibland har man så verkliga drömmar att man ibland inte kommer på att det var en dröm förrän långt senare, eller så är man bara helt säker på att det är verklighet ända till dess att man vaknar. Imorse var jag med om tvärtom... En verklighet igår som kändes som att det var en dröm imorse när jag vaknade. Låt mig berätta lite kort om vad som hände.

Igår hade vi julavslutning för en samtalsgrupp som jag varit ledare i. Vi körde filmvisning och hade bjudit in till julmys för alla som ville. Precis innan filmen skulle sättas igång kom en elev som jag haft för några år sen. Många problem och ett mycket tungt liv, har varit väldigt fast i droger. Ända sedan tiden som jag hade honom i skolan så har jag önskat att det skulle gå bra för honom, men den utveckling som skedde var helt tvärtom.

Nu verkade det som att det hänt något. Han berättade att han blivit kristen för bara några veckor sen. Helt befriad från drogmissbruket! En helt ny livsglädje verkade han ha fått och jag blev otroligt glad över att få se det.

Senare på kvällen åkte vi och två till ner på stan för att käka... och där helt plötsligt fick vi vara med och be för en kvinna som hade det mycket jobbigt. Hela kvällen igår blev en väldigt stark upplevelse och jag åkte hem glad över allt som jag fått vara med om. Och som sagt... imorse när jag vaknade så funderade jag på om det var en dröm eller om det verkligen hade hänt. Men det har verkligen hänt och jag är så tacksam för att få se människor möta Gud mitt i vardagen och deras liv får en mening och livskraft, mer sånt tack!

onsdag, december 17, 2008

Helgelse, Dygd och Last

Vissa dagar står Piteå-Tidningen för morgonens underhållning. Direkt från förstasidan stod i dagens PT:

"Den dödliga partydrogen mefedron har utgjort ett frekvent inslag på fester i Piteå med vanliga ungdomar inblandade."

Mina första två tankar när jag läste det var:
1. Vilken tur att inte ovanliga ungdomar har börjat med drogen!
2. Undrar vilka vanliga ungdomar som man har blandat i drogen?

Det fick mig också att tänka på en sak som jag läste igårkväll...
De svenska orden "helgelse", "dygd" och "last" är gamla ord som man inte använder så ofta, inte jag i alla fall. En last kan t.ex. vara ett beroende av droger/cigaretter/alkohol, eller något annat otrevligt, som man har svårt att sluta med. Vissa säger "Alla har vi våra laster som vi måste kämpa med". Det kan stämma, men det jag läste igår var verkligen en riktigt bra förklaring om vad det handlar om:

"Helgelse innebär förmågan att göra det som behöver göras när det behöver göras. Det innebär att ta ansvar, att reagera på rätt sätt inför livets krav. Ordet dygd (arete) har kommit in i Nya Testamentet efter en lång historia inom grekisk filosofisk tradition, och det betyder helt enkelt att fungera väl. Dygd är goda vanor som gör att livet fungerar. Omvänt är last onda vanor som gör att livet inte fungerar, som gör oss funktionshindrade, som det heter. Ett heligt liv är alltså ett liv som fungerar."

Citatet kommer från boken "Strömmar av levande vatten" av Richard Foster, ett mycket bra boktips för övrigt. Den tar upp sex olika kristna traditioner som funnits under historiens gång, och tar fram det positiva från dem.

tisdag, december 16, 2008

Lucia

Jag har insett att det är svårt att inte få julstämning när man jobbar inom kyrkan. I söndags var jag på tre julfester i tre olika bönhus, i två av dem som talare. Ett av de bästa intrycken jag fick under dagen var ett alternativt Luciatåg. Det var inte alternativt på det sättet att Lucian var en kille eller att de var klädda i svart istället för vitt, men hela konceptet kändes aktuellt, och bra! Jag ska förklara varför...

Det började med att de kom in en och en, inte i ett tåg. Alla hade var sitt ljus i handen. När alla kommit fram så gick en och en fram till en mikrofon och hade olika korta argument varför de borde släcka sitt ljus och sen släckte de ljuset. Bland argumenten fanns:
* Vad spelar mitt ljus för roll?
* Mitt ljus brinner ändå så lite!
* Varför ska jag låta mitt ljus brinna, alla andra släcker ju sina!
Jag tycker att det var väldigt bra bilder på hur vi människor ofta tänker idag.

Sen kom Lucia in med tända ljus i håret och ett ljus i varje hand, hon sa att hon kom med ljus från Gud. Hon tände ljusen för de som stod närmast henne, sen spred sig elden vidare till alla hade ett tänt ljus igen.

Den här julen skulle jag vilja uppmana alla att dela med sig lite extra. Inte köpa mer eller dyrare julklappar, en kram eller en komplimang kan vara värd lika mycket, eller ännu mer. Du har fått ett liv, ditt liv är betydelsefullt, och även om du tycker att du inte har så mycket att komma med så spelar ditt liv roll och du kan lysa med det lilla ljus du har.

lördag, december 13, 2008

Idol och Luciavaka

Hade en mycket trevlig kväll igår i Kustkyrkan! Luciavaka med Idol på storbildsskärm, dansmatta, gott fika och trevlig gemenskap. Avslutade min kväll där vid tolvslaget med en andakt om mörker och ljus (ett eget inlägg om det kommer senare). Luciavakan fortsatte till kl. 08:00 imorse, men jag åkte hem efter andakten och sov en skön natt.

Vaknade av ett vitt landskap, gigantiska snöflingor föll från himlen och jag skyndade mig ut för att ta en promenad med hunden som vi lånat i veckan. Total tystnad, frisk luft, i träden hängde snön vackert... det kändes som att gå mitt i ett julkort! Njöt av varje steg jag tog, det kändes som att jag aldrig ville gå tillbaka in i min lilla lägenhet. Det enda som var lite störigt var att mina glasögon ganska snabbt blev igensnöade.

Under min promenad började jag fundera på kvällen igår och hur lycklig Kevin blev över vinsten i Idol. Det var svårt att inte se den äkta glädjen som han kände. Tänk att få bli årets Idol i TV4 och få så mycket uppmärksamhet. Kanske kände han samma glädje som jag kände precis just då under min promenad. Livet bubblade inom mig, en känsla av frihet, frid och glädje fyllde hela min tillvaro. Hur kunde jag vara lika glad som någon som vunnit Idol? Eller skulle jag bli ännu lyckligare om jag stod på scenen inför en gigantisk publik som hyllade mig? Jag tror inte det!

Många ville bli årets Idol, vi har alla ett behov av att bli sedda och bekräftade. Men att livet rasar bara för att man inte går vidare, är det verkligen stabilt? Bygger man sitt liv på en stabil grund? Jag bygger mitt liv på att jag vet att Gud älskar mig, Han ville mitt liv, Han har en tanke och plan för mig, även när jag inte alltid ser vägen (kanske pga. igensnöade glasögon). Du kan också lära känna Gud, jag är helt säker på att det är möjligt att få kontakt med universums skapare.

Till sist vill jag tipsa om en otroligt bra musikvideo som jag hittade för någon dag sedan. Josh Groban verkar också ha förstått vad det handlar om att bygga sitt liv på en stabil grund:

torsdag, december 11, 2008

Äktenskapet

Åsikterna är många, debatten är aktuell, äktenskapet står i fokus i vårt Sverige idag. Samtidigt som man från medias håll börjar inse problemet i alla trasiga äktenskap och försöker producera mer program om hur man får äktenskapet att hålla. Det här är ingen politisk åsiktsblogg, det är i alla fall inte min avsikt, men jag vill lufta min tankar i ämnet ändå.

Jag tycker att om man ska prata om äktenskap så behöver man först fundera på vad äktenskap är och vem som har rätten att säga vad det är. Är det en kulturgrej? En samhällsgrej? En personlig grej? Jag vill börja med att säga att jag kommer att utgå från min övertygelse som kristen.

Som kristen tror jag att äktenskap är något som Gud kommit på och instiftat. För att ingå ett äktenskap bör man alltså blanda in Gud på något sätt. Syftet med äktenskapet är också att ge varandra livslånga löften inför Gud och vittnen, som i sin tur ger en säkerhet i relationen och överlåtelsen till varandra. Utan den överlåtelsen finns stor risk att man sårar varandra djupt. Jag har svårt att förstå hur man som kristen kan tycka att det är lättare att flytta ihop än att lova varandra trohet inför Gud och vittnen. Sen skiter jag fullständigt i hur ceremonin ser ut, den kulturella ytan är inte viktig, det är innehållet!

Varför tycker jag att äktenskapet är viktigt innan man flyttar ihop då? För det första så utgår jag från att Gud inte har gett oss lagar för sitt bästa, utan för VÅRT bästa. Alla lagar som Gud har gett oss sammanfattade Jesus i: Du ska älska Gud och sätta honom först i livet, och älska människor som du har runt omkring dig.
Om alla Guds lagar kan sammanfattas i den enkla meningen, hur påverkar det äktenskapet?

1. Man sätter inte sig själv i fokus och vad som känns rätt för mig just nu, utan man sätter Gud först och är allvarligt intresserad av vad Gud vill.

2. Man värdesätter sin partner så pass mycket att man är villig att överlåta sig fullt ut, genom att ta ett livslångt beslut.

Alldeles för många har blivit trasiga i vårt land, både inom och utanför kristna kretsar, just på grund av det här. Vår ytliga syn på relationer, sex (sex ska få ett helt eget inlägg inom kort), pengar och livet i största allmänhet förvirrar oss. Vi har tappat greppet om hur ett gott liv ser ut. Vi har tappat greppet om dygd (goda vanor som får livet att fungera) och istället har vi bytt ut det mot enkla lösningar där vi går efter hur det känns just nu, känns det rätt så är det rätt, då anpassar vi hellre Guds vilja efter våra känslor, istället för att anpassa våra liv efter Guds vilja. Jag kan inte annat än att beklaga och hoppas på att fler börjar värdesätta relationen med Gud högre, värdesätta Hans vilja, Hans ord, Han som ville ditt liv, Han älskar dig och vill dig allt gott, men det förutsätter att du vänder dig till Honom och tar emot det.

Det svenska individualistiska samhället har även genomsyrat kyrkan. Där budskapet egentligen är att man inte ska sätta sig själv först. Varje människa är skapad för gemenskap med Gud och andra människor, inte för ett eget isolerat liv där man lever för sig själv och bestämmer allt själv. Kyrkan fick uppdraget att förvalta det Jesus startade för 2000 år sedan. Sen dess har kyrkan alltid sett äktenskapet som viktigt, som en säkerhet för eventuella barn, som en grundsten i samhället. Att man nu börjar ifrågasätta det självklara känns konstigt, varför har vi 2000 år senare rätt att komma med sannare sanningar än det som kyrkan stått för i 2000 år? Har du frågor om äktenskapet? Vänd dig till kyrkan! Vilket samfund känns mindre viktigt, men det är kyrkan som har tolkningsföreträde på vad ett äktenskap är. Det är kyrkan som är kristi kropp på jorden, det är inte du själv som avgör vad ett äktenskap är eller vad det inte är. Det är kyrkan som äger frågan, inte Sveriges riksdag eller regering, äktenskapet är Guds påhitt och det är Gud vi behöver relatera till i den här frågan. Annars pratar vi inte om äktenskap, då pratar vi om något annat.

tisdag, december 09, 2008

Vägen till Betlehem

Igår gick en del av min kväll till att hitta någonstans i Piteå där man säljer filmen "Vägen till Betlehem". Har du inte sett filmen, gör det! En skön film som passar väldigt bra att se så här vid juletid. Bra produktion och släpptes för bara ett år sedan, kolla in trailern här:


Mitt första försök i min jakt efter filmen blev på OKQ8 (ja, nu är de med igen i mina inlägg, men jag får inte betalt för att nämna deras namn...). Där informerades jag om att de bara har filmer som är en månad gammal, eller gamla klassiker.
Tyvärr släpptes filmen för ett år sedan, så den är varken ny eller klassisk.

Däremot så tycker jag att köpmännen i den här stan borde förstå att "Vägen till Betlehem" säkert skulle sälja bra just vid jultid. Därför borde man köpa in den och ha den på ett synligt ställe i butiken, det skulle kunna bli en succé. OKQ8 hade inte fattat det, så jag åkte vidare mot "Hemmakväll". Piteås största (enda) videobutik skulle väl ändå ha filmen till försäljning så här vid jultid, det kändes självklart! Men icke! Besvikelsen var total... och jag gick över till ICA Kvantum, de har ett ganska stort sortiment av filmer som är lite halvnya. Oj, vilken hög! Jag grävde, letade och grävde lite till. Hittade filmer som var släppta samtidigt som "Vägen till Betlehem", jag hittade "The Passion of The Christ", men självklart hittade jag inte just den filmen jag ville ha.

Ska man behöva åka till en kristen bokhandel för att få tag i en så här stor film? Filmen är gjord av samma bolag som gjorde "Sagan om Ringen", den är grymt aktuell just vid jul och ändå är det inte en enda butik som har den i hela stan!? Smått irriterad gick jag tillbaka till videobutiken och hyrde filmen. Som tur var fanns den i alla fall att hyra, undangömd bland de andra filmerna som började på V. Inte ens framställd bland aktuella filmer. Skärpning köpmän i Piteå, här missade ni en chans att sälja mer film, och dessutom få lite mer julstämning i butiken.

fredag, december 05, 2008

Göran Skytte

Är det inte härligt med ärliga, raka människor, som inte krånglar till saker? Ikväll satt jag i en fullsatt kyrka i Hortlax och lyssnade på Göran Skytte. Känd från TV, duktig journalist, författare och debattör. Från att ha varit stenhård ateist och kommunist har han gått och blivit kristen. Som jag redan i tidigare inlägg skrivit så är jag mycket intresserad av människors livsresor, och Göran Skyttes livsresa är inget undantag.

I 90 minuter höll föreläsningen på, han berörde ämnen som förnuft, synd och den verklige Jesus. Han menade att folk beskyller kristna för att inte tänka, att vi är motståndare till vetenskap och att man helt enkelt är dum i huvudet. I motsats till det så påstod han att han skulle vara dum i huvudet om han INTE trodde på Gud, efter allt han varit med om. Han menar att det är förnuftigt att tro på Gud, att det ger den bästa förklaringen på vår tillvaro.

Det som ändå tilltalade mig mest var när han berättade om verkliga händelser från hans liv, uppväxten, kändislivet, egoismen, förändringarna, självmordstankarna... det blir så nära och personligt.

Har du möjlighet att lyssna på Göran Skytte någon gång snart så kan jag verkligen rekommendera det, oavsett vad du är i för ålder. Jag tror att hans historia är något som alla kan ta till sig. Annars kan du gärna läsa hans bok "Omvänd", där han skrivit om sin livsresa och hur han blev kristen. Ta gärna en titt på hans hemsida: www.goranskytte.se.

torsdag, december 04, 2008

Besök av Biskopen

En aktiv dag i tjänsten idag, det började med besök på Hortlaxskolan,
två trevliga timmar som gick väldigt fort. Sen en del pappersjobb hemma,
middag hos Johanna och vidare mot Bergsviken, och det är kvällen jag vill skriva om lite mer i dagens inlägg.

Just nu befinner sig vår Biskop i Hortlaxkretsen och besöker den kyrkliga verksamheten. Ikväll fick EFS-föreningarna möjlighet att träffa honom för ett samtal. Jag satt med på mötet och blev mycket uppmuntrad. Glad över att vi får ha en så bra Biskop här uppe i norra Sverige, det känns inte självklart med tanke på hur det ser ut i dagens svenska kyrka. Vi har en biskop som jag tycker känns stabil, han står för kyrkans budskap, han känns äkta och vi hade en givande kväll tillsammans. Kvällen avslutades med att Hortlaxkretsens präst höll i en nattvard, han hade bra reflektioner om Jesus som den som kan släcka vår törst. Det är bara Jesus som kan mätta våra innersta behov, att bli sedda, älskade och bekräftade för de som vi är. Jag är tacksam för att jag får ha det jobb jag har, glad över de människor jag får träffa och den glöd och vilja som jag tycker finns i Hortlaxområdet.

onsdag, december 03, 2008

Voodooleksaker

Idag blev det ett besök på IKEA i Haparanda, en trevlig utflykt utan större inköpsmål. Det blev några impulsköp och en inte så imponerande lunch på IKEAs restaurang. Har aldrig blivit speciellt imponerad när jag ätit där, den här gången var inte ens priset bra.

Vägen hem blev lite jobbig... dimma, slaskigt väder, svårt att se var vägen gick och spolarvätskan tog slut två mil innan Kalix. Tog oss till Kalix och hittade en OKQ8-mack där jag köpte spolarvätska. Har du tänkt på att priset inte skiljer speciellt mycket om du köper en färdigblandad jämfört med en koncentrerad? Så otroligt dumt att stå och betala en massa pengar för vanligt vatten.

Det var däremot inte något av det jag nämnt hittills som fick mig att må så dåligt som när jag skulle gå ut från OKQ8. Där hängde små dockor i nyckelringar "Voodoodolls - collect them all". Allvarligt? För det första kändes det hemskt att man vände sig till barn, för det andra så förstår jag inte hur man kan ta in en sån produkt överhuvudtaget. Även om det är på skämt så blir det allvarligt, framförallt eftersom man ser till att barn får upp ögonen för en ockult grej som Voodoo. Hade det varit små Biblar i nyckelringar så hade man aldrig tagit in dem, men all andlighet och religion verkar vara ok, bara det inte är kristet.

måndag, december 01, 2008

holy C.O.W. 2 år

Idag fyller seriesidan holy C.O.W. 2 år. Det firar vi med 7 nya serier och en av dom är animerad!

På två år har vi publicerat 80 serier, vi har haft nästan 18 000 besökare, varit med i ca. 10 tidningar i Sverige och Finland. Vi är otroligt tacksamma för de två åren som gått och hoppas att våra serier ska komma till användning ännu mer. Var gärna med i vår jubileumstävling där du har chansen att vinna en årskalender för 2009 med nya serier för varje månad. Ta en titt på: www.holycow.se

söndag, november 30, 2008

TG-Café i Blåsmark

Igår var jag på en mycket trevlig tillställning i Blåsmark. För några veckor sedan fick jag förfrågan om jag kunde hålla i en andakt på TG-Café i Blåsmark. Igår var det dags, och jag åkte dit med spänd förväntan. Tänkte mig att ungdomarnas föräldrar skulle vara där, men när jag kom dit var det överfullt i bönhuset!

Väldigt gott fika, tävlingar och underhållning på scenen. Allt som en lyckad kväll ska innehålla. TG i Blåsmark får betyget MVG och jag hoppas att de fick in mycket pengar under kvällen.

På tal om Café så vill jag bara påminna om Café 93 som kör avslutning med julpyssel om en vecka, nu på söndag den 7 december. Mer information i kalendern här till vänster! Välkommen om du går i nian!

torsdag, november 27, 2008

Fartkameror och tro

Jag måste börja med att erkänna mina tvivel, jag har länge haft dom utan att erkänna det för någon... Mina tvivel handlar om huruvida det finns fartkameror eller inte. Jag har hört talas om att det finns folk som har fått hem kort med fortkörningsböter och jag har sett plåtlådorna längs vägen. Jag har till och med en upplevelse av att det kanske har blixtrat när jag körde förbi, men jag fick aldrig hem någon räkning. Det förstärkte bara mina tvivel! Kan man verkligen lita på att det finns riktiga kameror i de där plåtlådorna som finns vid vägarna? Inte ens när de designade om lådorna så att de blev snyggare så blev jag övertygad. Samtidigt så är jag inte beredd att köra på ett sätt som gör att jag får hem en räkning, bara för att bli övertygad om kamerornas existens, då behåller jag hellre mina tvivel. :)

Du kanske redan har räknat ut vart jag vill komma med mina resonemang? Att vi har svårt för att tro på något som vi inte upplevt själva. Christer Sturmark säger att han kommer att börja tro på Gud den dag som han får ett konkret bevis på att Gud finns. För honom räcker det inte att höra om att andra människor har upplevelser av Gud, blivit helade eller fått en inre frid. Jag tror att jag börjar förstå vad han menar. När jag för någon dag sedan körde förbi en fartkamera så var det som att det sa klick, inte av kameran, men av att jag förstod sambandet mellan min egen erfarenhet och den tro som jag har.

Personligen tycker jag att det är dumt att inte lita på andras erfarenheter, varför skulle jag tvivla på att fartkameror finns om någon av mina vänner varit med om att få hem ett kort på sig själv med en fortkörningsböter? Det kanske jag inte skulle göra om det var en vän som varit med om det, men när jag bara hör talas om att någon som jag inte känner har varit med om det så blir det inte lika trovärdigt. Helt plötsligt har jag fått en större förståelse för ateister som har svårt för att tro på Guds existens... det är ju inget konstigt med det, jag tror ju inte på fartkameror! ;)

måndag, november 24, 2008

Väntan

Det finns ett gammalt talesätt som säger "Inget är som väntans tide
r", jag är inte helt säker på betydelsen, men jag är helt säker på att jag fått uppleva det idag. Tidigt åkte vi mot Stockholm, vi hade blivit förvarnade om snöstorm och det blev det. I en liten bil, med inte de bästa vinterdäcken färdades vi mot Sthlm. Blev extremt trött, kanske en baksmälla från en extremt aktiv lördag. Vi kom fram och jag fick höra att det var mycket förseningar på Arlanda. Jag tog mig dit i tid ändå, med tanke på osäkerheten och det hårda vädret. Väl framme verkade det som att mitt flyg skulle avgå i tid. Sega köer o förvirrad personal som inte hade några svar gjorde inte stämningen bättre. När vi skulle gå ombord sa en personal att hon inte hittat någon personal i planet. Hehe... lustig formulering, det lät som att de hade rymt. Ny info. skulle vi få en timme senare. Jag var tacksam att flyget inte var inställt som många andra avgångar. Gick till en av mina favorithörn med soffor och satte mig med datorn. Kände igen en röst och när jag tittade upp satt Samuel Ljungbladh framför mig. Kul! Vi hade en trevlig pratstund och sen fortsatte väntan. Halv fyra fick vi gå ombord, men det blev mer väntan och nya uppskjutningar. Vi fick renklämmor och The, riktigt gott, men jag började bli less på alla mackor. Frukost, lunch och middag, det blir för mycket! En bit innan 18.00 fick vi äntligen lyfta. En skakig uppfärd och en spännande landning, men jag hann läsa hela boken "Bibeln på 100 minuter", mer kommentarer om den kommer senare. Om inlägget idag ser konstigt ut så beror det på att jag sitter och skriver det i Taxin på väg hem från flyget. Tacksam för att få komma hem.

söndag, november 23, 2008

Sändningen avklarad

Efter två timmars förberedelser med flyt, trots tekniska problem så började sändningarna kl. 13:10 igår. Vi hade en fin plats i Cafélokalen och sändningarna gick hyfsat, en del problem dök upp under dagen pga. en för svag dator, men i stort kändes det riktigt bra. På kvällsmötet kom ca. 450 ungdomar och sen mellan mötet och konserten körde vi önskelåtar, det blev uppskattat.

Bandet var däremot lite av en besvikelse, de var otroligt duktiga musiker, men innehållet i låtarna kändes lite felplacerat. Eller i alla fall så var inte texterna i linje med resten av dagen som kretsade kring varför vi jobbar med ungdomsportalen crossnetFLOW. Allt annat handlade om den tro vi har och hur viktig den är i våra liv. Det var ändå inte värdelöst, och det var kul att sända en livekonsert direkt i webradion för första gången. Hoppas att ljudet gick att lyssna på, om du lyssnade får du gärna skriva en kommentar. Efter 12 timmars livesändningar så avslutade vi och började packa ihop. Trött och sliten tog jag bilen och försökte hitta tillbaka till mitt boende, körde lite fel först, men efter lite snurrande så var jag hemma vid 02:30. Det var skönt att få lite tid i bilen för att reflektera och be, men ännu skönare att komma fram och få sova.

Vaknade utvilad på morgonen, solen sken som vanligt och jag ser fram emot en härlig dag ute på landet. Inga aktiviteter inplanerade, bara umgås med vännerna och djuren, imorgon blir det hemfärd!

fredag, november 21, 2008

Att sända radio mobilt

Vaknade utvilad och tittade ut genom fönstret. Ett tunt täcke snö hade landad under natten,
solens ljus reflekterades i snön och jag njöt av utsikten från mitt gästrum. En trappa ner möttes jag av en glad kattunge och hund som var på bushumör. Efter en god frukost var det dags att sätta igång med förberedelserna inför radiosändningen imorgon. Ville bara dubbelkolla utrustningen lite, allt kändes ganska lugnt. Kopplade ihop grejerna och sen gick jag ut en sväng för att kolla in gården och ta lite kort. Väldigt mysigt ställe! Men sen var njutningen över...

När jag kom in så började strulet, ljudkortet ville inte fungera, vissa ingångar var döda och jag fick inget ljud, eller så fick jag bara ljud i en högtalare, eller så kunde jag inte stänga av ljudet. Tappade gnistan totalt för ett tag, tiden som jag hade tänkt använda till att kolla in lokalen och rigga fick istället gå åt till att bråka med tekniken hemma vid datorn. En hel del energi har gått åt till att tänka ut lösningar till problem, men nu till sist när natten börjar närma sig så känns det som att sändningen kommer att bli av. En ljuspunkt under dagen är kattungen som legat i mitt knä halva dagen och bara varit gullig. :)

Imorgon kör vi förhoppningsvis den första mobila livesändningen på crossnetFLOWs webradio! Live från Kungsporten i Huskvarna, sändningarna börjar 13:00 och slutar inte förrän sent imorgonkväll om allt går som det ska. Om du tror på Gud får du gärna be en bön, rapport om hur det gick kommer senare i helgen! Vill du lyssna så gå in på crossnet.se imorgon!

torsdag, november 20, 2008

Kort solnedgång

Helgen närmar sig och det känns kul. Communityn crossnetFLOW som jag varit med och startat fyller 5 år och det ska firas under hela lördagen. Platsen blir Kungsporten i Huskvarna och insläpp blir 13:00. Jag kommer att sända webradion live från eventet under hela dagen, kan du inte komma dit så får du gärna gå in på crossnet.se och lyssna på webradion!

Idag blev en resdag för min del, min flickvän skjutsade mig till flygplatsen och sen bar det av mot Stockholm. Solen hann precis gå ner när vi lyfte med planet... men sen efter bara en stund märkte jag hur solen började titta fram igen. Jag antar att det berodde på att vi flög söderut och att solen går ner senare i Stockholm än i Piteå just nu. I vilket fall som helst var det väldigt vackert, en av de finaste flygturer jag varit med om (på länge). Vi flög lågt över Stockholm och kvällssolen gjorde att hela stan blev väldigt fin. Tog mig till mina vänner som jag skulle samåka med, sen blev det bil vidare mot Huskvarna. Vi stannade och tankade på en OKQ8, där hittade jag filmen "Hangman's Curse", en film av Frank Peretti, grymt kul att hitta en film av en kristen författare på en vanlig bensinmack!

Jag har fått möjligheten att sova hos vänner i deras nyköpta hus. Trots mörkret så förstår jag att det här är ett väldigt fint hus i ett fint område. Absolut stjärnklart, inga störande stadsljus i vägen. Vi möttes av deras glada hund och en kattunge. God kvällsmat och en rundtur i det fina huset fick avsluta dagen. Nu ska det bli skönt med en god natts sömn, jag ser fram emot att få vakna imorgon och se hur allt ser ut i ljuset!

måndag, november 17, 2008

Leva eller prata

En skön helg ligger bakom och det känns som att det kan behövas inför helgen som ligger framför. Mer om det kommer senare i veckan...

Det är skönt att få tid att tänka och reflektera över livet ibland, utan att för den skull filosofera ihjäl sig och gräva ner sig totalt i allt som man skulle kunna fundera över. För ett par dagar sedan började jag tänka på hur vi kristna egentligen beter oss. Det finns en liten risk att vi är duktigare på att predika än att leva. Jag började tänka på hur Jesus mötte människor...

De flesta har hört historien om Sackeus, i alla fall om du varit på barntimmar i kyrkan. En rik, snål, ljugande och kort kille som inte var omtyckt av folket. Han hörde talas om att Jesus skulle komma förbi staden och blev nyfiken på vem det var. Eftersom han var så kort så klättrade han upp i ett träd för att se över folkmassan. När Jesus kom förbi så såg han upp i trädet och bad Sackeus att komma ner. Jesus ville träffa honom, han ville umgås med honom och han ville visa hur älskad han var. Inte för att han ljugit, snott pengar och förskingrat, men för att hans problem var brist av kärlek. När Sackeus möttes av Jesus omtanke blev han förändrad, han ville ändra sitt liv, han ville ge tillbaka det han hade snott och bli ärlig. Jesus sa: "Nu har räddningen kommit till det här huset!". Vad gjorde Jesus? Predikade han för Sackeus om att det han gjorde var fel? Nej, han gav honom den kärlek och respekt som ingen annan hade visat honom. Det räckte för att Sackeus skulle bli motiverad att förändra sitt liv.

Vi kristna har ibland alldeles för lätt att predika, vi säger: "Du behöver bli kristen", "Du behöver bli räddad från allt ont du håller på med", "Du behöver Guds kärlek"... men visar vi den kärleken? Låt oss ha Jesus som förebild och göra som honom, istället för att bara prata om honom. Han visade i praktisk handling vad kristen tro handlar om, Han visade att Gud älskar alla människor, Han visade på den brist som alla människor lider av och Han fyllde den. Det är vårt uppdrag som kristna!

torsdag, november 13, 2008

Ingen reklam, tack!

En del av kvällen har gått åt till att sortera bort papper, och 80% var ren reklam. Det fick mig att börja fundera på varför jag inte satt upp en skylt på dörren om att jag inte vill ha reklam. Väldigt ofta plockar jag bara upp reklamen från golvet och sätter direkt i pappersinsamlingen. Vad är det för mening med det? Jag tror att det kan finnas ett antal olika orsaker:

1. Att jag innerst inne tänker att jag inte vill missa ett bra erbjudande.
2. Att jag inte prioriterar att sitta ner och göra en skylt med texten "Ingen reklam, tack".
3. Att det är ganska trevligt att komma hem och det ligger post i hallen,
även om det bara är reklam.

Finns det en risk med att inte vilja missa ett bra erbjudande? Kanske...
I dagens samhälle har vi svårt att göra ett val som sträcker sig långt i framtiden,
vi köper en ny mobil för att den var snyggare, inte för att den gamla gått sönder.
Vi är så otroligt trendkänsliga, det är viktigt att hänga med i utvecklingen,
att inte hamna bakom eller utanför. Vi vill inte avskärma oss från världen överhuvudtaget, möjligtvis för att sova en stund under natten, men sen är ekorrhjulet igång igen. Vad är problemet? Jag är inte helt säker, men jag är helt säker på att vi behöver stanna upp, vi behöver stänga av, avskärma oss... ordet "helig" som finns i Bibeln betyder "avskild". Jag tror att det är i stillheten som vi har möjlighet att höra Guds röst. En stilla inre tanke kommer: "Du behöver inte prestera för att duga, det var Jag som ville ditt liv, du är Mitt barn och Jag älskar dig."

måndag, november 10, 2008

Olika roller

Den här helgen har varit en av de mest fullbokade på länge, lite för mycket kanske, men samtidigt riktigt kul. Det känns som att jag börjar komma in i min roll som ungdomskonsulent mer och mer. Jag hade min första predikan i söndags och jag överlevde! Det kändes faktiskt riktigt bra. Tappade tiden lite, så den blev kring en timma lång... det trodde jag aldrig! Hade tänkt att jag skulle vara nöjd om jag fick ihop 10 minuter. :)

Just nu funderar jag en del på olika roller som vi kan ha i våra liv. Jag skulle påstå att alla människor, även du som läser det här, har olika roller i olika situationer. Det behöver inte vara något negativt med olika roller, men det är bra att fundera på de olika roller som man har.
Några exempel: om du bor hemma så har du barnrollen och kanske syskonrollen, du har en roll på skolan, en roll på idrotten som du håller på med, en roll med kompisar och ibland olika roller beroende på vilka kompisar du umgås med. Allt beror på samspelet med dem som finns runt omkring oss. Samtidigt finns det risker med de olika roller som vi har. Om vi förändrar våra roller så mycket att det påverkar våra attityder och värderingar så är det inte bra. Ett exempel:
När du är med Kalle så är det helt ok att svära, att snacka skit om någon eller bara vara allmänt dum. Sen två dagar senare kommer du till kyrkan och är med dina kristna kompisar, då gäller det att ta fram den kristna rollen för att passa in.

Vi behöver kunna ha olika roller i olika situationer och vara flexibla, men när det påverkar våra djupaste värderingar så att vi passerar gränser som vi egentligen inte vill passera... då börjar det vara farligt. En av mina förebilder är en präst som heter Hans Weichbrodt, igår lyssnade jag på en predikan av honom där han bl.a. sa ungefär så här: "Som kristna ska vi inte vara termometrar, vi ska vara termostater!" Han menar att vi har alldeles för lätt för att bara känna av atmosfären och sen haka på, istället för att vara den som påverkar andra så blir vi påverkade. En termometer mäter temperaturen, men en termostat sätter temperaturen! Att vara kristen handlar inte om att kunna spela en roll, det handlar om ett liv tillsammans med Gud. Han vill alltid vara med dig, oavsett vilka kompisar du är med eller vilken roll du har. Om du sätter Honom först, i alla dina situationer, så kommer de som du är med se din ärlighet. Tappar du någon kompis pga. att du inte vill spela med i deras regler, glöm dem, är det riktiga vänner så kommer de att uppskatta den du är och det du tror på. Våga stå upp för den du är och våga stå för din tro. Det är värt det!

torsdag, november 06, 2008

Kalender

Börjar tycka att bloggen känns riktigt kul att jobba med. Som du ser här på vänster sida så har jag lagt till en kalender. Där kommer du att hitta tips på bra grejer som händer för ungdomar i Piteå, jag ska försöka att hålla kalendern uppdaterad med det senaste.

Rösta gärna på veckans fråga också, det är kul att se vad ni som läser bloggen tycker...
Om ni håller med eller inte, i mina filosofiska funderingar. Kommentarer är också
välkomna, annars är det svårt att veta om det är intressanta saker jag skriver om.

Helgen som ligger framför blir väldigt aktiv och jag ska göra min
första predikan någonsin, det är med blandade känslor jag kommer
att ställa mig i predikstolen på Storfors EFS. Glad att få möjligheten,
men det känns så viktigt att komma med något vettigt. Vi får se hur det går... :)

tisdag, november 04, 2008

Ondskans problem

Jag kan inte släppa tankarna på ondskan...

Ofta tycker jag att vi i dagens Sverige har en yta av perfektion. På ytan är vi alla duktiga, alla har ett jobb, misslyckas aldrig osv. Det är nästan som att människovärdet sitter i om vi lyckas eller inte. Med risk för att det här kanske blir ett jobbigt inlägg att läsa så vill jag gräva lite djupare i vårt inre. Är du rädd för att titta under ytan på det perfekta... sluta läsa här!

Vi förfasar oss och pratar om hur idiotiska människor kan vara, vi ser ner på dem som gör fel, vi läser nästan varje dag rubriker om hemska brott som begås av dåliga människor. Behovet av en syndabock, behovet av att hitta någon som är sämre än jag verkar stort. Då kan vi tryggt fortsätta vårt "normala" liv och prata skit om de som inte är lika bra som oss. Nu tänker du säkert: "Men hallå, du kan ju inte jämföra mig med en massmördare... jag har i alla fall inte dödat någon!". Självklart så finns det gränser för vilka jämförelser man kan göra, men kärnan i det jag vill säga handlar om vårt gemensamma problem med ondskan.

Nu vill jag utmana dig till en liten övning i ärlighet...
Stäng av musiken du lyssnar på, låt det bli tyst i rummet, stäng ögonen i några sekunder och ta ett djupt andetag. Försök att komma ihåg en sak som du medvetet gjort fel i livet, som du innerst inne visste var fel, men du gjorde det ändå. "Men sluta, vad finns det för mening med att dra upp det skräpet igen?" tänker du kanske. Är du kristen så tänker du: "Sluta! Jesus har dött för mina synder, jag behöver inte gräva fram dem igen!". Det stämmer, självklart, men om det är förlåtet så är det väl heller inte så farligt att komma ihåg? Syftet med den här kanske jobbiga övningen är att jag vill göra det tydligt för dig att du har problem med ondska i ditt liv. Och kampen kommer att pågå resten av ditt liv. Det här är jobbiga saker och inget man vill bli påmind om, man väljer att förtränga det istället för att ta tag i problemet.

Alla har vi någon gång haft problem med onska i våra liv. Kanske inte så stor ondska, men vi är smärtsamt medvetna om närvaron. I Bibeln står det "Alla har vi våra svagheter och problem att kämpa med, och ingen av oss är fullkomlig." Humanisterna säger tvärtom: "Det finns ingen synd, inget rätt eller fel, så länge du inte skadar någon av samma art (dvs. en människa)". Men allvarligt, jag skulle vilja träffa en humanist som påstår att de aldrig känt av ondskans problem. Är man ärlig mot sig själv, förnuftig och slutar hyckla så inser man fakta. Bibeln har till och med lyckats att namnge vissa av de problem som vi har som människor: omoral, orena tankar, utsvävningar, ockultism, hat och fiendskap, avundsjuka, egoism och habegär, intriger, maktkamp, dryckenskap och vilda fester. Nej, det där var ingen beskrivning på en ny dokusåpa på TV, men det var förvillande likt. Fanns det dokusåpor redan på Bibelns tid, eller hade människan helt enkelt exakt samma problem då som nu?

Till sist... är det helt kört då? Det känns ju helt hopplöst! Är vi helt maktlösa inför den ondska som vi alla bär på? Nej! Åter igen har Bibeln svar på frågan, ett betydligt förnuftigare svar än vad humanisterna skulle lyckas hitta på. När Jesus kom till jorden, tog han personligen på sig vår ondska, allt som du någonsin har gjort och kommer att göra har HAN dött för. Det straff som DU förtjänar, har HAN redan tagit. Tanken är helt otrolig, kan det vara möjligt att det finns en sån gränslös förlåtelse? Att någon annan kan ta på sig det skit jag har gjort? Svar: Ja! Men det slutar inte där... Den kraft som gjorde det möjligt för honom att leva ett gott liv finns tillgänglig för alla som inser sitt behov av förlåtelse och befrielse och tar emot det Jesus gjorde. Han var ledd av den helige andes kraft och gjorde aldrig något ont. Bibeln påstår att de som tillhör Jesus har spikat sina naturliga onda begär på hans kors. Inte så att vi aldrig kommer att göra ett felsteg igen, men på ett så mäktigt sätt att om vi böjer oss inför Jesus så kommer han ge oss av den helige ande. Resultatet kommer vi märka genom att vi har en möjlighet att byta ut allt det onda mot: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning. Om du vill se det resultatet och bli en friare människa, vänd till till Jesus. Varje dag har du möjlighet att säga till Honom: "ta emot mig, jag vill tillhöra dig". Tro mig, det är värt det! Och det är den ENDA lösningen som jag ser på människans ondska. Tror du att det finns andra lösningar? Toppen! Skriv en kommentar!

Funderar du på hur det kan finnas en god Gud när det finns så mycket ondska i världen? Gå på föreläsningen som är nu på fredag kl. 19:00 på EFS i Piteå. Andreas Sundström kommer att ge dig några svar på frågan.

torsdag, oktober 30, 2008

Gud och ondskan

"Hur kan det finnas en god Gud när världen är så ond?" Redan i påståendet har man påstått att det finns både godhet och ondska. Om det inte finns någon mening med att vi är här, om vi bara är utvecklade genom naturlagar och slump. Allt är materia och energi, det finns ingen Gud... hur kan man tro att det finns godhet och onska? Vem av oss bestämmer vad som är gott och ont?
Du? Jag? Majoriteten? Minoriteten?

Jag vill påstå att vi får ett problem med etik och moral om vi inte tror på Gud. Jag tror att alla friska människor har en medvetenhet om vad som är rätt och fel. Den medvetenheten beror på att vi är skapade till Guds avbild, Han har skapat ett samvete hos oss och det är inget som evolutionen har skapat. Håller du inte med? Va bra, skriv en kommentar så svarar jag gärna!

tisdag, oktober 28, 2008

Gud i vardagen

Har just kommit hem från veckans SALT. Kvällens ämne var "Gud i vardagen" och jag har tänkt tillbaka på vilket sätt jag ser att Gud verkar i min vardag. Jag tror att det är nyttigt att påminna sig själv om de gånger som man upplever att man har fått bönesvar. Det är otroligt lätt att glömma bort det i de mindre bra stunderna. Bönesvar är ett faktum, jag har till och med hört att det var en läkare som påstod att det var vetenskapligt bevisat att bön fungerar. Jag skulle gärna läsa mer om den undersökningen. :) Vetenskap eller inte, för mig räcker det med att själv märka i mitt eget liv att bönen påverkar. Det är skillnad på de dagar som jag glömmer att be på morgonen och de dagar som jag tar en stund och pratar lite med Gud innan jag stiger upp. Nu verkar det som att jag är en schizofren människa som pratar med röster som jag hör, men det är inte så jag menar. Jag tror att det är viktigt att avdramatisera bönen, bön är att vända sig till universums skapare med sina tankar och funderingar.

"Gud i vardagen" kan också handla om hur mitt liv praktiskt påverkas i vardagen av att jag har valt att vara en kristen. Finns det tips och tricks hur man lever ett bra kristet liv? Vad säger kristendomens grundare? Han påstår att vi ska sprida kärlek, att vi ska tjäna varandra, vara ödmjuka och värdera andra högre än oss själva. Det betyder inte att vi inte ska tycka om oss själva, men verkligen bry oss om varandra och värdesätta de människor vi har runt omkring oss. När vi gör det så märker folk skillnad. Att anstränga sig lite extra för att någon annan ska få ha det bra, inte vara egocentrerade. Varför? För att Jesus sa det och för att vi bidrar till att sprida Guds kärlek till våra medmänniskor. Då gör vi skillnad!

lördag, oktober 25, 2008

Mansfrukost

Just hemkommen från Piteå Stadshotell och en grymt god frukost. Sista lördagen varje månad arrangeras det mansfrukost kl. 09:00. Har varit där ibland och alltid blivit överraskad över hur bra talare det har varit. Du kanske funderar på vad i hela världen en mansfrukost är...
Det är inte så svårt, det är ett tillfälle då män får träffas och umgås, äta frukost och lyssna på ett ämne som är intressant. Bland ämnena finns faktiskt inte sport, motorer eller jakt om det är någon som tror det. Ämnena behandlar viktiga saker i livet, typ relationer, missbruk, kultur osv. Väldigt intressant, jag förstår inte varför jag drar ner medelåldern så mycket när jag är där. Kanske för att vi yngre har svårt att stiga upp en lördag morgon? Eller så är det för att vi har fördomar mot att det bara är äldre som går på mansfrukostar. Självklart är det bara äldre som går på mansfrukostar så länge vi yngre har bestämt oss för att det är så!

Nu till dagens talare och orsaken till att jag vill skriva lite idag. Ämnet var missbruk och killen som pratade hade varit missbrukare större delen av sitt liv. Han kom från en bra familj, hade bra betyg ända upp till sexan, men sen i högstadiet började det barka. Han ville imponera, vara en del av det coola gänget, började röka och dricka alkohol. Alkoholen gjorde att han kände sig hel som människa, det var alkoholen han hade saknat i sitt liv. Det blev hash... och sen testade han amfetamin. Helt otroligt, han slapp baksmällan och fick ändå en otrolig kick. Att det kostade mycket pengar fick det vara värt. För att göra ett långt blogginlägg kortare så hamnade han i skiten, ordentligt... stölder, misshandel... osv. En dag kommer han på idén att gå in i en kyrka, där hamnar han och tårarna rinner, tankar kommer till honom om att han kommit hem och Guds gränslösa kärlek. Han bokar tid med en präst, men hinner fastna i missbruket igen och missar mötet. När han kommit till botten av sig själv får han en behandling och blir inbjuden på en sinnesrogudstjänst, där i nattvarden får han samma upplevelse som i kyrkan och från den stunden tappar han beroendet helt och blir kristen.

Historien grep verkligen tag i mig, 50 minuter kändes som 10 minuter. Fler borde få höra hans story, men samtidigt fick jag en annan tanke när jag cyklade hem. Han berättade att han blir kallad som talare väldigt ofta i olika kyrkor och att han behövde en paus från det.
Vad är det som gör att när vi kristna får höra talas om hur Gud har gripit in i en människas liv så blir vi som tokiga. Vi måste bara få lyssna på den människan och vad som hänt. Är Gud så helt frånvarande i våra liv ute i våra kyrkor och bönhus så att när vi får höra om att Gud gripit in någonstans så blir det en stor nyhet. Vad är det som är fel? Vi kanske skulle fundera på vårt eget liv med Gud. Om Gud verkligen finns och vi tror på honom, då tror jag att alla människor kan uppleva hur Han griper in i våra liv på olika sätt. Kanske inte lika starkt som när han räddar en missbrukare, men vi har alla våra olika liv och jag är övertygad om att när vi sätter vår förtröstan och litar på Gud och släpper taget om oss själva så kommer vi att se hur Gud verkar på olika sätt. Men sätter vi Gud först? Söker vi Gud med hela vårt hjärta, all kraft, all vår själ och allt vårt förstånd? Gud har svar på den materialism, förvirring och mörker som regerar i vårt land, men är vi beredda att betala priset? Eller måste vi först hamna i botten innan vi är beredda att göra allt för att få en förändring? Till och med att söka Gud?

torsdag, oktober 23, 2008

Tro och vetande

Vad är tro? Är det nåt man gör i kyrkan? Hur kan man veta att nåt är sant? Dagens blogginlägg kommer att handla om att tro och att veta. Det börjar med en historia från i våras då jag var i USA. (mer att läsa om hela resan finns i mitt arkiv, kolla under april 2008)

Under resan så hälsade vi bl.a. på en kompis som bor i Sacramento, Californiens huvudstad. Vi bestämde oss för att ta bilen till San Francisco och vara där över en natt. Tidigt på morgonen tog vi oss iväg, bara ett fåtal timmar senare var vi framme och fick en solig och härlig dag. Lite väl solig, jag fick en solbränna som gjorde att jag kände mig mer som ett rödljus än något annat. På hotellet hittade jag en flaska där det stod "conditioner" och trodde att det betydde ansiktskräm. Helt perfekt, det kändes skönt att få smörja in ansiktet lite... men efter 10 minuter var det fortfarande kladdigt i ansiktet. Konstig ansiktskräm tänkte jag, och blev lite osäker på vad det var jag hade kladdat i ansiktet. Jag frågade min kompis vad conditioner betydde och han sa att det var hårbalsam. Aah! Snabbt in på toaletten och tvätta ansiktet, för att sen gå och lägga mig besviken med svidande ansikte.

Vad lärde jag mig av detta? Att det inte alltid är bra att lita på sin tro. Tänk om du tror fel! Det är dumt att tro på någonting som inte är sant. Man brukar säga att alla har rätt att tro som de vill. Jag håller med, men varför ska man välja att tro på någonting som inte stämmer? Min egna kristna tro har en historisk grund, för 2000 år sen gick en man omkring i Mellanöstern, han avrättades av staten Rom, men efter det har hans liv påverkat fler människor än någon annan i hela historien. Är Jesus den han påstod sig vara? I så fall är det mycket viktigt att ta reda på sanningen, det kan vara så att ditt liv står på spel. Oavsett vad du eller jag väljer att tro på så finns det en sanning, om sanningen är att det finns en skapare av vårt universum, då finns det en mening med livet och det finns orsak att söka rätt på honom. Vad finns det för mening med livet om vi är här av en slump? Kan någon förklara det för mig?

söndag, oktober 12, 2008

Fel sammanhang

Man kan alltid lära sig av de fel man gör... sägs det, om det stämmer så är jag ganska kunnig inom många områden nu. Det senaste jag har lärt mig är att vissa personer bör man känna igen.

Förra veckan åkte jag till mitt kontor för första gången. När jag kommit dit så hann jag knappt komma in på kontoret förrän jag hörde hur någon kom in i hallen. Jag tittade ut och såg ett bekant ansikte, men jag kunde inte riktigt komma på vem det var. Tänkte att det säkert var någon medlem i församlingen, så jag gick fram och hälsade med mitt namn. Han hälsade också... men på ett sätt som att han förväntade sig att jag skulle veta vad han hette. När han såg på mig och insåg att jag inte lyckades komma på var jag hade sett honom så sa han: Anders...
Då föll alla pusselbitar på plats, det var Anders Sjöberg, EFS föreståndare för Sverige!

Mitt enda försvar är att jag inte förväntade mig att se honom i ett litet bönhus utanför Piteå min första arbetsdag på kontoret. Kul att få träffa "högsta chefen" för organisationen man jobbar för!

Som vanligt fick min erfarenhet också mig att fundera lite. Jag tror inte att jag är ensam om att ha träffat en person som man känner igen, men sen inte kan komma på var man setts. Eftersom man träffar dem i helt fel sammanhang. Tänk dig att träffa Robert Wells i toalettkön på Max i Piteå, Carola på Hockeymatch i Luleå eller Bert Karlsson på snowboard i Hemavan. Inget av det har hänt mig... än, men man ska aldrig sluta att förvånas. Poängen jag vill få fram är att vi ofta är väldigt styrda av i vilka sammanhang vi sett folk. Även om vi förstår att även kungen och hans familj går på toaletten så har vi svårt för att tänka oss det. Ehm... ja, ok... djupare än så här blir inte dagens inlägg. Har du varit med om att träffa någon i fel sammanghang? Skriv gärna en kommentar! :)

tisdag, oktober 07, 2008

Fel hus

Det har varit en kul start på det nya jobbet! Ikväll skulle vi ha ungdomsråd och platsen var bestämd till det undangömda och för mig mycket okända... EFS i Storfors. Eftersom jag aldrig varit där så tog jag reda på en vägbeskrivning. En av mina främsta egenskaper är tyvärr inte mitt lokalsinne, och det blir inte bättre av att det är mörkt på kvällen. Jag lyckades stolt ta mig in på rätt väg, och närmade mig ett stort hus som faktiskt liknade ett bönhus, ja... jag var riktigt säker! Tyvärr kom jag 15 minuter tidigt, så jag var givetvis först på plats. Det var totalt mörkt i huset och jag var i ett stort behov av toalett. Började få taskiga vibbar när klockan närmade sig sju, inte en kotte dök upp. Som tur var ringde min telefon och jag fick veta att jag nog inte var på rätt ställe. Det fanns en skylt på huset, där visste jag att det stod EFS... men när jag gick fram till skylten och läste så stod det: Folkets Hus. Jahapp... då var det bara att köra vidare, och inte långt därifrån hittade jag rätt. Varför gick jag inte fram till skylten på huset direkt och läste? För att jag redan "visste" vad som stod på den!

Kvällens erfarenhet fick mig att tänka på förutfattade meningar. När jag satt där i bilen utanför det hus jag trodde var EFS och väntade på de andra så inspekterade jag huset. Det var ingen tvekan om att det var ett fint bönhus de hade i Storfors. Jag såg framför mig hur bänkar var uppradade där inne, hur hallen såg ut... och jag tyckte till och med att jag såg en läktare.

Hela min inre bild kraschade när jag insåg att jag hade parkerat vid Folkets Hus. Kan det inte vara så med oss människor? Vi ser på andra människor och sammanhang och vi tror att vi vet precis hur de fungerar. Vi känner till "osäkre Pelle", "blyga Lisa", "coola Micke" osv. Men om vi vågar närma oss dem så upptäcker vi helt nya sidor. Detsamma gäller våra olika kyrkor tror jag... vi har full koll på hur en EFS:are tänker, hur en Pingstvän fungerar och hur "jättekristna" är. Tänk om vi skulle våga gå fram närmare, så att vi ser verkligheten, istället för att "veta" att det står EFS på skylten, när det egentligen står Folkets Hus. Det finns en osäkethet i oss själva som gör att vi gärna vill sätta in människor i fack. Idag vill jag utmana dig till att våga tänka om, tänk om du har fel?

måndag, september 29, 2008

Surströmming och kyrkan

Vad är det för likhet mellan surströmming och dagens olika kyrkor? Du kan fundera över det en stund, svaret kommer lite längre ner...

I norra Sverige (i alla fall i pitebygden) är det en tradition att äta surströmming på hösten. I nästan varenda litet bönhus och kyrka doftar/stinker det under en helg. Själv är jag matad med surströmming sen barnsben, så för min del är det inga problem, jag älskar surströmming! Däremot får det inte bli för många gånger, det räcker bra med ett par gånger vid premiären och sen kanske någon fler gång under året.

Likheten mellan dagens kyrkor och surströmming, kan det vara att det bara är gott om man får det sällan och i små doser? Nej... fel svar. :)

Tänk att det är någon som har kommit på maträtten surströmming! Att ens komma på tanken att äta fisk som har legat för länge och surnat? Jag skulle inte vilja påstå att vi människor alltid är så smarta, däremot grymt kreativa. Har du kommit på svaret på min fråga som jag ställde i början? Det är dags att avslöja hur jag ser på saken...

Varför ser jag likheter mellan surströmming och dagens kyrka? Jo, det finns en risk att man som utomstående/oinvigd inte känner sig hemma. Som icke surströmmingsätande människa så är surströmming inte ens lockande, snarare tvärtom. Man gör allt för att hålla sig borta! I kyrkorna idag finns traditioner, språkbruk, klädkoder, oskrivna regler m.m. som gör att många håller sig undan. Jag är helt övertygad om att vårt budskap inte kan surna oavsett hur länge det går, men däremot sättet som vi praktiserar tron på. När man är uppvuxen med kyrkan/surströmming så har man inga problem med det, man känner inte ens stanken kanske, men jag tror att vi behöver möta de som står utanför kyrkan och höra hur de ser på oss. Varför tycker de att kyrkan stinker? För det gör ju folk verkar det som, varför ser vi inte ens 10% av Piteås befolkning i kyrkorna idag? Är det pga. att de inte behöver tron? Glöm det! Jag tror att det delvis kan handla om att den förstelnade kyrkan stått och blivit sur. Jag gillar surströmming och kyrkan, men vi behöver förnyas om vi ska vara aktuella för den värld vi lever i. Men hur? Fortsätt läsa min blogg... har lite idéer som jag gärna delar med mig av. Ser du fler likheter mellan kyrkan och surströmming? Skriv gärna en kommentar! :)

tisdag, september 23, 2008

Vems sida står du på?

Äntligen är det klart! Väntan är över, ovissheten kring jobb har övergått till lycka! För ca. en vecka sedan blev det klart att jag börjar som ungdomskonsulent på EFS i Hortlaxkretsen. I början av den här veckan åkte jag för att träffa mina blivande arbetskollegor. Det blev ett trevligt möte och på vägen hem satt jag i bilen och filosoferade kring mina olika engagemang i olika samfund och kyrkor. Då... som på beställning dyker den upp... en stor vit skylt med svart handskriven text hängde på en bro som jag körde under: "Vems sida står du på?"

Jag kunde inte låta bli att le, samtidigt som det gav mig en tankeställare. Vad bör jag engagera mig i? Finns det en förening som jag borde prioritera? Vems sida står jag på? Svaret kändes inte långt borta. En stilla tanke påminde mig om vems sida jag står på... Jag står på Guds sida, jag jobbar för Guds rike och det är Han jag ska stå inför en dag och avlägga räkenskap. Ingen EFS:are, Pingstare, EFK:are eller Missionsförbundare kommer att stå där som domare. Självklart är det bra med församlingar och föreningar som är organiserade för att hjälpa människor till en tro på vår skapare genom Jesus. Men när fokus blir på vår egen förening och inte på de människor vi är till för, då tror jag att vi behöver fundera på vad vi håller på med. Varför finns vår förening? Bara för att den ska finnas? Eller för att det finns ett högre syfte? Vad är befallningen som Jesus gav oss? "Gå ut i hela världen och gör alla folk till EFS:are!"? "Gå ut i hela världen och gör alla folk till Pingstvänner!"? "Gå ut i hela världen och gör alla folk till medlemmar i Svenska Kyrkan!" ?

Eller var det faktiskt så att han sa... "Jag ber att de alla ska vara ett..." och "Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar!" Det betyder att vi har ett uppdrag (oavsett samfund) att i den här mörka tiden vi lever i finnas till hands som ljus och salt. För att driva bort ondskan och för att förhindra det moraliska förfall som jag vet att jag inte är ensam om att känna av i vårt gemensamma samhälle. Vem vill ta ansvar? Vem vågar ställa sig upp och säga ifrån? Vems sida står du på?

tisdag, september 09, 2008

Det godaste godiset

Lösgodis är fantastiskt gott! Det bästa är att man kan plocka bara goda godisar. När man står där och väljer så ser man ut de godaste... "åh, den där sorten får jag inte missa!". När man till sist plockat färdigt, bara lite av varje sort, upptäcker man att påsen är så tung att den nästan går sönder i botten. När man kommit hem, eller rättare sagt, redan i bilen på väg hem från affären börjar smaskandet. Sakta men säkert minskar innehållet, och det är då man gör den hemska upptäckten!
"Nej... den där godisen vill jag inte ha"... Man börjar gräva efter den godaste godisen i påsen, och till sist ligger det kvar några sorter som man inte ens vill ha! Men vänta nu... hade jag inte valt ut enbart de goda godisarna i affären? Hur kommer det sig nu att jag inte vill ha vissa av sorterna? Vad är det som händer mellan affären och hemma som jag inte förstår? Har jag blivit mätt? Knappast, eftersom jag garanterat skulle äta mer, bara jag haft de "goda" sorterna kvar. Vad är det som händer då? Jag har inget rakt svar, förutom att vi människor är riktigt korkade ibland.

tisdag, juli 22, 2008

Livets Monopol

Egentligen har jag ganska mycket tankar och funderingar som jag vill skriva om, men jag har inte prioriterat bloggen på ett tag. Det kanske märks att jag inte prioriterat den överhuvudtaget, inläggen kommer glest. Förhoppningsvis får jag mer tid i augusti. Hoppas att inte alla slutat läsa i alla fall, kommentera gärna mina inlägg och funderingar så att jag vet att det är någon som läser. Det kanske motiverar mig att skriva oftare... :)

Nu till dagens inlägg! Häromdagen fick jag en tanke om att livet ganska ofta kan jämföras med spelet Monopol. Om du inte har spelat det kan jag verkligen rekommendera det... det är lätt att bli fullständigt egoistisk, penningkär och maktgalen när man spelar det. Ok, det var kanske en överdrift, men det är helt klart ett spännande spel i alla fall.

Som i alla andra spel där man slår med tärning så är det svårt att bestämma över hur många steg man ska ta. Ibland kan det kännas som att varje gång man slår så får man fel siffra. Allt går emot en, man känner bara för att ge upp.

Jag skulle vilja jämföra tärningen med livets omständigheter. Omständigheterna som vi hamnar i kan vi inte bestämma över, vi har inte kontroll över alla omständigheter som påverkar våra liv. Ibland kan det kännas som att vi får en etta, när vi behövde en sexa.

Jag har valt att lägga alla omständigheter i Guds händer, när jag själv inte kan ha kontrollen över det, vem ska då kunna ha det om inte Gud, han som ville mitt liv. Utan att tvinga sig på mig så finns han där och vill ha kontakt, Han har möjlighet att ändra de omständigheter som påverkar mitt liv. Det är en trygghet som jag aldrig skulle lämna för alla monopolpengar i hela världen.

torsdag, juni 26, 2008

Mössor och mat

Sitter på Arlanda på väg ner mot Göteborg. När jag kom hit vid lunchtid var hungern ett faktum! Tur att de har byggt ett nytt MAX innanför säkerhetskontrollen, så slapp jag tjafsa med bältet, klockan, datorn osv. När jag stod i kön började jag fundera över detta med mat och mössor...
Ända sedan man var liten har man hört:
-Ha inte mössan vid matbordet, det är ohygieniskt!
Men vänta nu... är det inte en regel att när man jobbar med mat så måste man ha mössa?
Alla på MAX har i alla fall mössa. Just på GRUND av hygienen! Synd att man inte kom på det argumentet när man var liten.

tisdag, juni 10, 2008

Slutet på USA-resan

Efter en lång paus är jag tillbaka! Ibland får jag tydligen för mig att inte ta mig tid att skriva här. USA-resan var en fantastisk upplevelse. Efter vi hade varit i San Francisco flög vi tillbaka till Nashville. En heldag i Nashville fick vi innan det var dags att flyga hemåt. Den sista dagen ägnade vi till National Day of Prayer (ja, de hade årets bönedag när vi var där, instiftad av presidenten). Ett kul event att vara på, The Katinas körde några låtar, bl.a. deras bästa sång enligt mig, "Thank You". GOD TV var där och sände, samt Fish FM, en kristen radio som sänder över hela USA. Efter eventet träffade vi marknadschefen för Fish FM och han bjöd in oss till radiostudion. Vi drog till köpcentret en stund först, sen styrde vi mot radion!

Wow! Vilken grej! 30 anställda, feta rack med satellitsändare, ett flertal radiostudios för
livesändningar och radioproduktioner av olika slag. Vi fick vara med under sändning och titta,
gick runt och kollade på alla grejer och fick bra kontakt med marknadschefen, helt underbart studiebesök, eller heter det kanske studiobesök? ;)

Vi blev ett flertal timmar försenade från Nashville när vi skulle hem,
pga. stora Thunderstorms, men vi hann ändå i tid till Chicago och flyget hem till Sverige.
Väl hemma hade jag världens fruktkorg och godisskål på köksbordet...
tänk, äntligen hemma... och äntligen fick jag träffa min Johanna! :D

Det var USA-resan, nu börjar det närma sig sommarlov. Jag hoppas att jag hinner
komma med fler uppdateringar i sommar. :)

tisdag, april 29, 2008

Californien Del 1

Torsdag

Vaknade i Nashville, skrev vykort och sen drog vi iväg till pastor Bobs föräldrar för att käka lunch. Trevligt att komma tillbaka till huset där jag bodde förra året och trevligt att träffa Bobs föräldrar igen. Sen var det dags för att packa och dra vidare till flygplatsen. Givetvis fick jag problem med att checka in igen, blev tvungen att checka in manuellt med en medhjälpare, eftersom datasystemet reagerade på mitt pass. Tydligen har jag samma namn som någon som är svartlistad i USA och inte får vara i landet. Efter de hade kollat upp mig lite extra så gick det bra. Killen som hjälpte mig var kristen och vi skämtade lite om sista tiden och "Big Brother" systemet.

5 timmars flyg var inga problem, jag sov i princip hela vägen, var helt slut efter en aktiv vecka. Vaknade när vi skulle mellanlanda i Los Angeles, en mycket vacker inflygning! I Sacramento hämtade Peter oss på flygplatsen. Vi tog en hamburgare på vägen, fantastiskt god!

Peters hus låg fint till i utkanten av ett villaområde vid en skog. Syrsorna spelade och Peter berättade att de hade tvättbjörnar på gården. Två mysiga katter mötte oss i dörren och
vi fick var sitt rum att bo i.

Fredag

15 timmars sömn senaste dygnet, grymt skönt! Vi fick våfflor till frukost,
sen följde vi efter Peter till jobbet. Där gick vi runt på ett stort köpcenter ett tag.
Åkte vidare till GuitarCenter, största musikaffären jag varit på tror jag.
Där fanns stora avdelningar för olika instrument, pianoavd. trumavd. gitarravd. osv.

Vi åkte hemåt, trodde vi... hade skrivit ner varje sväng vi gjorde,
men vi missade en och tog oss en timme utanför rätt område.
Men många ville hjälpa oss och efter två stopp på bensinmackar
så hittade vi hem. Lite guitarhero och en lugn hemmakväll fick avsluta fredagen.

Lördag

Efter frukost började vi kolla på nätet för att hitta något att göra,
vi hittade Sacramento Zoo, det verkade kul, så vi bestämde oss för att ta oss dit.
Det verkade ganska lätt att hitta, men efter vi missat en stor avfart på en motorväg
var vi till sist tvungna att vända. Nu har vi nog sett det mesta av Sacramento!
Helt plötsligt var vi vid Peters jobb, vi gick in för att fråga om vägen och fick
nya vägbeskrivningar. Det gick bra till sist och vi hittade djurparken.
Ett otroligt vackert område med många ovanliga djur, avkopplande!
En väldigt intressant film har just haft premiär här i USA, "get Expelled".
Vi bokade den och drog iväg på en biograf med 16 salonger för att se den.
Mycket bra film, se den! Kolla i alla fall trailern, hoppas att den kommer till Sverige!
http://www.expelledthemovie.com

Söndag

Vi åkte till Peters kyrka och var med i lovsångsteamet, Danne spelade trummor och jag
spelade keyboard. Sen blev det en äkta Burrito på en mexikansk restaurang, gigantisk och god!
Vi skjutsade hem Peter, sen åkte vi till en kristen butik och shoppade, de hade ALLT! Länge sen som jag var så sugen på att handla så mycket. Det blev en hel del grejer, riktigt kul!
På kvällen var vi bjudna på barbeque av hamburgare utanför Peters familjs hus.
Vi satt ute i värmen vid Poolen, åt och mådde gott. Sen blev det en tidig kväll,
San Francisco imorgon!

Måndag

Vi åkte vid nio... mot San Francisco, en fin väg med många gröna kullar!
Väl framme åkte vi över en otroligt stor bro in mot stan. Trånga gator
och mycket kuperad stad, men otroligt fint! Vi gick på turistgatan,
titttade i en musikaffär med många skumma instrument. In på ett
Ripleys museum, ingen hit. Sen gick vi till ett stort Akvarium som
var under vattnet, med hajar, rockor och diverse stora fiskar.
Den stora upplevelsen blev däremot en båttur som gick vid
Alcatraz och sen under Golden Gate bron, mycket mäktigt!
Sen tog vi bilen och letade igen vårt hotell som vi bokat via nätet,
ett stort 4 stjärnigt hotell. Vi fick rum på 26 våningen med utsikt över staden.
Helt otroligt!! :D På kvällen tog vi en Taxi ner till hamnen och åt på en
Restaurang som var inspirierad av filmen Forrest Gump, där träffade
vi två kompisar till Peter. Sen tog vi spårvagn tillbaka till hotellet,
en lugn kväll med Blade 2 på tvn avslutade dagen. Danne gick upp
på högsta våningen (40) och socialiserade med folk.

lördag, april 26, 2008

Nashville 2008 del 3

Dag5
Kändes bättre denna morgon, bara tre intervjuer innan lunch.
Vi träffade Joanne Cash, Carried Away och Skillet. Skillet var
nominerade för bästa rocksång i år och vi pratade lite om svensk
hårdrock. Sångaren fick en skiva med Chained som han lovade att lyssna på.
En god lunch med många bra liveframträdanden även denna dag.
Efter lunch skulle vi träffa John Reuben, men det hade blivit
något fel i bokningen så vi hade inte kommit med på schemat.
Istället träffade vi Sarah Kelly en sväng, hon var glad att
träffa svenskar, eftersom hennes pojkvän bor i Sverige.
Sen intervjuade vi Sara Groves, presidentkopian John Morgan
(mycket bra intervju) och Bryan Duncan. Bryan kom in med
solbrillor och tuff attityd, men smälte eftersom, han blev
riktigt berörd och var glad att han hade fått träffa oss.
Kvällen bestod först av ett evigt sökande efter matställe,
till sist frågade vi en Polis, han rekommenderade en burgare
på en krog mitt i stan. Riktigt gott! Vi promenerade sen mot
FUEL, en metalkrog där det skulle spela några band. En skatare
frågade oss om vi behövde hjälp att hitta och han guidade oss
till krogen. Där inne träffade vi ett gäng som vi umgicks lite med,
även Jaci Velasquez träffade vi och hon tyckte att vi skulle stanna
och lyssna på hennes man som är sångare i Salvador. Salvador var
kvällens höjdpunkt, otroligt duktiga musiker! Latinoinspirerat
och väldigt funkigt! Sen följde vi med gänget till BB Kings,
där spelade tyngre band och vi blev less på allt ljud, så vi åkte hem.

Dag6
Sista dagen för GMA! Intervjuer med Chelsea Perry, Kristyn Leigh
och Britt Nicole. Danne blev väldigt förtjust i Chelsea! :)
På lunchen spelade flera band som vi hade träffat,
bl.a. pureNRG och Jaci Velasquez. En komiker var konferencier
för lunchen... mitt i allt så skulle hon ge bort en DVD till
den som kom längst bort ifrån till GMA. Jag och Danne ropade
i kör... Sweden! Och hon tog upp oss på scenen inför alla på
hela GMA! Där bad hon oss att säga något på svenska och sen
fick vi DVDn! :) Danne lyckades inte säga nåt på svenska,
utan snarare australiensiska. Det korta scenframträdandet kändes
oväntat och jag blev riktigt skakig efteråt, men det var en kul grej.
Många stannade oss efter lunchen och ville prata, det var trevligt.
Vi åkte hem och bytte kläder sen bar det av mot Dove Awards galan!
Där köpte vi biljetter till den officiella efterfesten (300 kr) där
det bl.a. skulle vara mat och en reunion med DeGarmo & Key,
grymt bra åttiotalsband. Vi tog oss till backstagerummet och
hittade platser längst framme vid scenen där alla artisterna
skulle komma. Det var uppdukat uppskuren frukt, brownies och
en massa gott fika som det bara var att plocka på sig.
Härliga jordgubbar! Det smakade sommar! Vid halvfem började
preshowen som sändes live på www.godtube.com, artisterna
kom in en efter en under hela kvällen sen och sex timmar
senare var allt slut. Vi satt bredvid ett trevligt par
från www.jesusfreakhideout.com och de berättade att efterfesten
INTE var på Rocketown (Michael W. Smiths Club), vilket vi hade trott.
Vi bestämde oss för att åka till Rocketown i alla fall för att fråga
var den andra festen var. Vid Rocketown stod en polisbil med siren
och vaktade parkeringen. På Rocketown hade de ingen aning om
var den andra festen var, men till sist fick höra att det var
på Mercy Lounge. Killen i kassan sa att det bara var på kvarter
bort och att det skulle gå bra att gå dit. Vi började promenaden...
ju längre vi gick desto obehagligare kändes det! Riktigt skumma
kvarter och efter en stund gick vi förbi ett gäng som satt på
andra sidan vägen, det var mycket obehagligt och vi ignorerade
dem så gott det gick. Det gick bra, men det kändes fortfarande
inte bra, så jag ringde först Bob, när han inte svarade ringde
jag Larry som vi bodde hos. Han låg och sov och undrade var vi var.
Vi hade ingen lust att vända för att gå förbi det där gänget igen,
och att fortsätta kändes inte heller kul. Men då fick vi syn på
en gul taxi och jag sprang dit. Han körde oss till MercyLounge
för fem dollar (30 kr), det var väldigt sjysst. När vi kom fram
till MercyLounge var det metalfest där, INGET Dove Awards party.
Taxin hann åka och vi beställde en ny, samma kille kom och hämtade
oss och körde oss tillbaka till Rocketown. Där stannade vi resten
av kvällen, This Beautiful Republic spelade bl.a. och de hade goda
hamburgare. Skönt att komma hem och sova.

torsdag, april 24, 2008

Nashville 2008 del 2

Dag2

Vaknade på morgonen med ont i kroppen och feberfrossa,
Larry erbjöd oss att åka med till ett köpcenter för att
kolla lite. Efter en Ipren och förbön blev jag lite piggare
och hakade med. En trevlig dag på Opry Mills, extremt stort,
småstaden hade rymts i en av butikerna. Lunch på en
undervattensrestaurang med hajar, tonfisk och rockor
blev en väldigt trevlig upplevelse. Vi fick höra att
Casting Crowns skulle ha en konsert på Ryman Auditorium,
men när vi kom dit så var det ingen där. Vi frågade ett
par och de var på väg till konserten och trodde att det
fanns biljetter kvar. På vägen till konserten träffade
vi en svart man som sålde biljetter, vi fick dom för 20$
per biljett. När vi sen kom till konsertlokalen visade
det sig att det var NHL-arenan i Nashville, dvs. storlek
dubbla globen! 20 000 i publiken! Bra platser, helt suverän
konsert... eller rättare sagt gudstjänst. Leeland körde
som förband och därefter tog Casting Crowns över.
Det var en av de absolut bästa konserterna i hela mitt liv!
I pausen var vi hungriga och tog en burgare, ehm... minst
250 gram, burgaren var tjockare än brödet och smakade hemlagat.
Helt sanslöst gott! Hemåt och läggdags.

Dag3

Fick hänga med Larry och familjen till gudstjänst utanför Franklin
i en kyrka med mycket musiker och bra lovsång. Mötet var i 3 timmar,
sen drog hemåt en snabbis för att sedan träffa Bob i Downtown.
Han hämtade upp oss och vi åkte till ett område under en bro
för att ge mat åt hemlösa. Det var en mycket lärorik upplevelse!
Dom har ingenting, men är ändå tacksamma och tycker att de är
välsignade. Till och med klotter med bibeltexter på cementväggarna.
Sen åkte vi sightseeing med Bob, han visade oss hela musikområdet
i Nashville med studios och skivbolag överallt. Sen registrerade
vi oss på konferensen och fick våra mediapass. På kvällen gick
vi på en konsert med Michael W. Smith, Israel Houghton och Mandisa,
mycket trevlig lovsångsupplevelse, det visade sig att en av tjejerna
på scenen var med i lovsångsteamet på kyrkan i Franklin.

Efter första konserten gick vi vidare och hamnade på taket på ett hus,
där var det Hip-Hop party och vi fick mackor med sylt och jordnötssmör.
Vi gick vidare till en unpluggedkonsert med singer/songwriters som BMI
arrangerade, mycket skön avslutning på kvällen.


Dag4

Vaknade lite sent, panik inför alla tusen intervjuer som skulle göras!
Hann inte äta frukost och det var rusningstrafik till stan så jag
släppte av Danne vid stället där vi skulle göra första intervjun,
hittade en parkering ganska snabbt. Intervjun var 10 minuter försenad,
det kändes som Guds timing. En tung morgon vändes under dagen till
en helt fantasisk dag med många bra möten med artister och givande samtal.
Vi träffade bl.a. Chris Rice, MercyMe, Casting Crowns, Ayiesha Woods,
Stephanie Smith och en massa andra. Lunchen blev en god macka i
en stor sal där även många artister spelade på scenen samtidigt.
Middag blev det på Panera Bread, en god broccolisoppa med Cheddarost
mättade magen. Kvällen fylldes med konserter, bl.a. på en stor
Saloon, där spelade Switchfoot och Third Day. Sista konserten
går inte att beskriva med ord, äckligt duktiga musiker, det svängde så
otroligt mycket! Man satt bara med munnen hängandes nere vid knäskålarna.
En av trummisarna (ja, de hade två trummisar samtidigt) var Zoro the drummer
som bl.a. har spelat med Lenny Kravitz m.fl.

lördag, april 19, 2008

Nashville 2008

Då var det dags igen! Fredag morgon vid 05:00 åkte vi från Piteå. Destination Kallax!
Allt flöt på mycket bra, och vi tog oss ner till Arlanda. På Arlanda träffade vi ett gäng Svenskar som också skulle till Gospel Music Week så vi hakade på dpm. Incheckningen blev som väntat lite krånglig. Givetvis så finns det en kille som de blandar ihop mig med som finns på USAs "blacklist", dvs. som inte får komma in i landet. Men det löste sig!

Vi åkte en lång flygtur, sömnen var nästan obefintlig, men det blev god mat och lite tv-spel, plus filmen "Enemy of The State". I Chicago hade vi flera timmar på oss, en fredageftermiddag är det extremt mycket folk som ska åka, så vi stod länge i kö. Vi hittade ett härligt hamburgerställe och käkade extremt stora hamburgare, kändes hemlagade.

Väl framme i Nashville hämtade vi bilen, superfin! En liten stadsjeep! :) Vi körde lite fel,
men hittade till sist Bob och han guidade oss till vårt boende. Helt underbart fint hus
i ett vackert område. 24 grader varmt, träden är i blom, klimatet känns tropiskt!

En härlig kväll med Guitarhero och umgänge med Bob och hans kompisar.
Efter 26 timmar och 30 minuter la vi oss äntligen, klockan var 05:30 i Sverige.
Filosofi/Religion Blogglista.se Religion BlogRankers.com Blogg Topplista på Bloggar.Topplista.se - topplistan med de bästa bloggarna - lägg till din blogg du också!